Det kanske börjar bli tjatigt men nu var goda råd dyra också slår vädret om helt och hållet… Åska och regn hela natten, tror aldrig vi varit med om att det åskat så mycket och blixtrat så intensivt som det gjorde natten till igår. Himlen var i stort sätt upplyst konstant utan avbrott, detta ledde naturligt vis också till högre vattenstånd i åarna, grumligare vatten och chansen att få fånga en marmorata blev ju inte bättre. Ibland kan marmoratorna gå bananas i regn men efter att det regnat konstant hela natten så var det rätt dött när vi började vårt fiske i övre Baca. Det dröjde ett bra tag innan Robin krokar första fisken, en skaplig Harr strax över 40cm men där efter tog det ett tag innan Oscar fick en liten öring.
Känslorna av misslyckande tog överhand och regnet började åter vräka ner, nu var de tidigare kristallklara åarna allt annat än klara. Vattnet blev mjölk likt och förhållandena var katastrofala, mullret började höras på avstånd och vi var tvungna att gå tillbaka hela vägen till bilen och köra hemåt för att äta och komma över besvikelsen.
Nu återstod endast kvällens fiske, det var EN sista chans och vad händer? Jo regnet fortsätter ösa ner… Vi låg på rummet och hörde åskknall efter åsknall, ingen signal på Tv:n och VM semifinalen mellan Tyskland - Brasilien var bara någon timme bort.
Så fort åskan avtagit tog vi på oss vadar jackorna och hoppa i flippfloppen för att göra några sista avskeds kast i Tolminka. Förhoppningarna på marmorata var borta, vi stod mitt ute i ösregnet och svingade flugspöna för att kanske kanske få resans sista fisk. Det dröjde inte länge innan Robin hade krokat en båge ute i strömmen och det visade sig att så fort regnet avtog för en liten stund tog vi säkert 4-5 fiskar till.
Detta var slutet på en väldigt cool och händelserik resa, trots utebliven marmorata så är vi innerst inne ändå mycket nöjda och vi kommer garanterat komma tillbaka och då med rätt saker för att lura åarnas giganter..
