Nybörjarserie #5 (Extra fakta om dagsländor)

Dagsländorna är en av de tre huvudgrupperna som man brukar dela in insekterna i. De andra två är Nattsländor och landinsekter. Det vetenskapliga namnet för dagslända är ephemeroptera som kommer från grekiskan, då det grekiska ordet Ephämeros betyder kortlivad. Det finns minst 60 olika arter av dagsländan i Sverige och de har funnits här i ca 300 miljoner år.
Dagsländorna lever största delen av sitt liv som larver i söttvatten. I ungefär 1-3 år befinner sig dagsländan som en larv på bottnen. Det finns både simmande, krypande och grävande larver.

Dagsländorna har ett unikt stadie som man brukar kalla för Subimago, det är då larven kläcks till en subimago som har vingar och kan flyga, men är ännu inte könsmogen. Detta stadiet brukar man även kalla för "Dun". De första sekunderna, minuterna efter att sländan kläcks sitter den och torkar vingarna och kan inte flyga. Därför är detta stadie mycket intressant för oss flugfiskare då sländan är ett enkelt byte för fisken.

Efter att vingarna torkat flyger den iväg till något buskage där den sedan ömsar skinn en sista gång och får sin riktiga färg. Nu är sländan även könsmogen(Dagsländan är den ända insekten som ömsar hud med fullt utveckade vingar). Den färdiga sländan kan leva allt från en dag till några veckor.

Parningen med hanarna sker i svärmar nära vattnet från vattenytan ända upp till trädkronorna.(Detta brukar man kunna skåda som en rytmisk dans, då de seglar upp och ner). Antalet hanar i en svärm varierar kraftigt från 10-12 stycken till flera miljoner beroende på art och förhållande.

Efter att sländan parat sig så flyger den ut över vattnet och ofta uppströms för att lägga sina ägg genom att doppa bakänden i vattenytan. Efter äggläggningen dör sedan sländan direkt och lägger sig på vattenytan med vingarna utslagna på vars en sida och har nu kommit till "Spent spinnner" stadiet.

Hur du känner igen en Dagslända:

Ägg: Äggen är mycket svåra att urskillja och känna igen.

Larv (Nymf):
-Larven känns igen på sina tre långa stjärtspröt.
-Även på sina gälar som sticker ut från sidan på kroppen.

Subimago (Dun):
- Subimago stadiet ser ut som Imago stadiet men har inte lika klara färger som Imagon
-Subimagon har även kortare ben och stjärtspröt.
-Vingarna på Subimagon är oftast helt genomskinliga.

Imago (Spinner):
-Sländan har två ganska stora vingar framvingar som står rakt upp och ibland även två små bakvingar
-När sländan är i vila står vingarna rakt upp ihopa.
-Den har även två till tre stjärtspröt precis som i larv(nymf)stadiet.
-Dagsländan har även två små korta borstliknande antenner.
-Frambenen är längre än de övriga fyra benen.

Spent spinner:
-Vingarna ligger utslagna på vars en sidan om kroppen.
-Den har två till tre stjärtspröt som pekar ut från bakkroppen.

De vanligaste Dagslädorna som man bör lära sig att känna igen:

Stor åslända(Baetis)
Levnads period: Den är ofta den första dagsländan man ser på våren och även den sista på hösten.
Kännetecken: Den kan ha en kropslängd på allt mellan 5-10mm och har oftast två ljusa stjärtspröt. Den kan vara både olivegrå, beigeoliv och mörkgråa, den har även två små liggande bakvingar.

Brun och gul forsslända(Heptagenia)
Levnads period: Juni-augusti i, i stortsätt hela landet.
Kännetecken: Medelstora ofta 12-14mm långa, stora vingar och två stjärtspröt. Den gula forssländan varierar från svavelgul till lite skitig gul och den bruna varierar i lite olika bruna nyanser. Den gula har till en början svarta ögon men som lite äldre övergår färgen till blå.

Sjösandslända/Åsandslända(Ephemera vulgata/Ephemera danica)
Levnads period: Södra sverige, maj-juni. Mellersta Sverige maj-juli. Norra Sverige juni-juli.
Kännetecken: Dessa är två av våra absolut största dagsländor som har en kroppslängd på upp mot 25mm. Sländorna har tre mörkbruna stjärtspröt. Sjösansländan har mörkare kropp och även vingar om man jämför med Åsansländan som är beigebrun med lite mörkare partier längst bak på kroppen. Vingarna är beigeoliva med lite svara partier. Sjösansländan är mörkare brun både på kropp och vingar med svarta inslag.

Stor och liten vasslända(Leptophlebia):
Levnads period: Vassländorna är bland säsongens tidigaste dagsländor då de ofta syns till redan i maj och fram till augusti från norr till söder. Nymfen kläcks oftast på förmiddagen.
Kännetecken: Liten vasslända brukar ha en kropslängd på ungefär 9-10mm. Det brukar ha en brunsvart kroppsfärg med två gråaktiga framvingar och två bakvingar som är något ljusare. Den har tre brunsvarta stjärtspröt.
Den Stora vassländan är lite större ca 12mm

Stor och Röd Strömslända(Ephemera ignita) 

Levnads period: Under de varamste månaderna i respektive del av landet och ofta sker kläckningarna i skymningen men kan även kläckas under hela dagen.

Kännetecken: Kompakt kropp 8-12mm lång och har vingar som är längre än kroppen. Genomskinliga vingar, stående bakvingar och tre stjärtspröt

Nybörjarserie #4

Det finns en mängd olika saker som kan vara bra att ha vid flugfiske förutom den huvudsakliga utrustningen. Här kommer vi att lista lite saker som är bra att ha:

Polariserande solglasögon: Polariserande solglasögon är enligt oss en måste sak och bland det viktigaste, bortsett från flugfiske utrustningen. Det är både ur säkerhets synpunkt och för att lättare kunna se fisken i vattnet. Glasögonen är ett utmärkt skydd för ögonen när du kastar, det är lätt hänt att flugan får en oväntad rörelse genom exempelvis en kraftigare vindpust eller liknande. Polariserande solglasögon tar även bort en del reflexer och speglingar på vattenytan vilket gör att du tydligare kan se en fisken ståendes i vattnet. De ger även ett mycket bra skydd för ögonen mot UV-strålningen från solen.

Fiskeväst: En fiskeväst är utmärkt för att kunna förvara dina viktigaste fiske saker som till exempel peang, linklippare, 

flugask, torrflugemedel och liknande under din fisketur. I fiskevästen finns allt nära till hands och den sitter inte ivägen när du kastar.


Peang: Man kan jämföra peangen med en längre tång och används för att lättare kunna kroka loss fisken, oavsett var i munnen flugan sitter. Detta är en otrolig hjälp i många lägen, då flugan satt sig längre ner i fiskens mun.

Linklippare med nål: Linklipparen är ett måste verktyg som du alltid kommer att använda vid tafs och flugbyte, idag har många linklippare även en nål för att kunna ta bort eventuellt lack i krokögat. (Till en början funkar en nagelsax utan problem)

En bra flugask: Flugasken är egentligen inte så viktig, men för oss gäller det att ha koll och snabbt kunna hitta rätt fluga utan att behöva leta igenom flera askar för att hittar rätt. Det är bra om flugasken är vattentät och flyter om du skulle tappa den. Vi rekommenderar hellre en större ask än fyra små för att ha bra överblick.

Torrflugemedel: Det finns en mängd olika torrflugemedel som använd till att impregnera flugan för att öka flytförmågan. En impregnerad torrfluga flyter mycket längre och därmed kan du fiske längre innan du är tvungen att byta eller torka flugan. Det beror däremot även lite på vilket medel ni använder, olika medel kan ha olika användningsområde.

Torkpulver/Amadou: Det finns en mängd olika pulver som gör att flugan torkar och flyter högre efter att den torkats. Ofta är det pulver som man stoppar ner flugan i och skakar runt ett par gånger så att vattnet hinner sugas upp från flugan. Amadou är riktigt bra att torka speciellt CDC- flugor med men det räcker att ha något av det, så slipper man byta fluga lika ofta och speciellt efter att man fått fisk.

Vadare: Ett par vadare är ett par vattentäta byxor med robusta skor. Det finns speciellt två olika sorter, neopre och andningsvadare. Vi rekommenderar andningsvadare framför neopren då de är lättare att röra sig i och blir inte lika varma på sommaren. Detta är ett måste till en del fiske. Det viktigaste är att de är slittåliga och lätta att röra sig i.

Spöhållare till väst: En rättså onödig pryl i sig men kan underlätta när du ska kroka av fisken. Istället för att du lägger spöet på marken eller i vattnet så sätter du spöet i en hållare på bröstet.

Måttband: Ett måttband är alltid trevligt att ha med sig i sin fiskeväst. Ett alternativ är att sätta tejpmarkeringar på spöet, då kan man enkelt mäta fisken med hjälp av spöet.





"Trophy trähåv" med knutlöst nät

Håv: Kan vara bra att använda i vissa situationer för att undvika så mycket kontakt med fisken. Håven används alltså inte bara när man ska plocka upp fisken. Något som är viktigt att tänka på är att håven ska ha ett knutfritt nät så att fisken skadas så lite som möjligt.

Har ni som läser några måste prylar? Så kommentera gärna så kan vi kompletera texten efter hand som tipsen kommer in. Nästa vecka kommer vi att ta upp det mesta ni behöver känna till om vad gäller dagsländor och dess olika stadier m.m.

En dag längs Ekdala ström (Camp mayfly)

Idag var det dags för en tur till Ekdala ström som ligger ungefär 2 mil utanför Hörby, alltså mitt i Skåne. De har  en nygrävd strömsträcka med i satt regnbåge. Ekdala som drivs av Camp Mayfly som sedan tidigare har två relativt stora dammar men i höstas blev även den nya strömmen färdigställd. Ström håller regnbåge på mellan 1.5 kg till 5 kg med god kvalité.

Med stora förväntningar och en nybliven flugfiskare med oss rullade bilen in på parkering där Tommy (ägare) trevligt tog emot oss. Han visade oss hela sträckan och gav några småtips innan han försvann. 

Hampus Wingren som är en glad hörbybo som precis börjat med flugfisket följde med oss idag, med hopp om att få sin livs första fisk på fluga!

Efter att Tommy lämnat oss var det dags att påbörja dagens fiske. Eftersom det var ganska kyligt i luften och även i vattnet började alla tre med varsin streamer i änden av tafsen. Vi misstänkte att fisken stod djupt. Det tog inte lång tid innan man kunde skymta fisk lite här och var, mycket tack vara det fantastiska vädret. Efter inte alls lång tid såg Oscar en fisk som han började kasta på. Och visst skulle den ta! Dock var han aningen stel i mothugg och fisken slet sig loss! 

Vi fiskade på och missade ett par fina fiskar innan Hampus krokade och landade sin livs första flugfångade fisk. Den kämpade och rusade på bra innan han till sist kunde få in den mot kanten där Oscar stod med peangen och krokade av den. Därefter var det Oscars tur att landa sin första båge för dagen. Fisken stod djupt och överraskade genom att ta flugan mycket försiktigt. Flugan för dagen visade sig vara  en orange streamer, kanske inte det roligaste att fiska med, men en dag som denna så verkade det vara i stort sätt det ända receptet till framgång.

Oscar med en fin båge

Hampus drillar båge med assistans av Oscar

Dagen gick och även Robin kom in i matchen och landade en fin fisk på en, hör och häpna röd streamer, efter att gett bort sina ända orangea. Därefter var det lunch dags. Eftersom vi varken hade kol eller ved så fick det bli vad torra grenar vi kunde hitta runt om oss (inte det lättaste efter en hel dags regn) att få fyr på. När vi väl fått fyr med tändstål och grejor(tändare hade vi såklart inte med oss;) ) och precis skulle till att börja grilla så upptäcker vi nästa miss, korvbröden. Jag nämner inga namn men en av oss hade glömt både korvbröd, mackor och sin dricka på köksbordet där hemma. Jo..då.. så atte, vi kunde iallafall känna oss nöjda med att vi fått eld, så att vi slapp äta råa korvar, brödet är ju trots allt mest en praktisk lösning för att man ska slippa hålla den varma korven i fingrarna. Detta löste vi på annat sätt och när alla var mätta och belåtna var vi redo för mer fiske.

Utan bröd så får man ta vad man har...

Vi provade även ett par kasst uppe i en av dammar där Oscar lyckades krocka ännu en fin båge. Den mesta tiden lade vi dock vid den nygrävda strömsträckan. 

Vi fiskade på och landade ett par fiskar till där efter. De flesta bjöd upp till en bra kamp, några sightkasstade vi på och några tog när vi blindfiskade. Vi vågar knappt tänka på hur många vi hade kunnat landa om vi inte tappat och missat så många. Gissningsvis runt 12 st sammanlagt, men sånt är fisket, vissa dagar krokar man varenda en och andra inte.

Sammanfattningsvis så blev dagen mycket lyckad och dagens viktigaste huvudmål att Hampus skulle få sin första fisk på fluga uppfylldes utan problem, vilket vi är mycket glada över.

Skitfiske på er alla// Raintroutfly

Nybörjarserie #3

Här kommer den tredje delen av vår nybörjarserie. Denna gång går vi igenom grunderna i två av de vanligaste kasten inom flugfisket. Förhoppningsvis har ni efter att sätt denna filmen fått en tillräckligt bra grund för att kunna gå ut på gräsmattan och börja öva. Ni kommer behöva öva och öva och åter öva, för att känna att ni kontrollerar de båda kasten. Där efter går det av sig själv utan att ni behöver tänka på tekniken allt för mycket. Lycka till!!!

Så vet du om det är en raga/besa eller en blank havsöring!

Alla som är med i något socialt forum där fiske diskuteras, kan omöjligt undgått diskussionen runt havsöringen. Alla dessa otaliga bilder av upplockade havsöringar som ännu inte hunnit bli blanka efter leken. Kalla dem vad ni vill besa, raga, kelt you name it…

Så fort där kommer upp en bild på en utlektfisk som tagits upp för att bli middag, så är där ALLTID någon/några som är snabba på att påpeka just detta. Man kan då ställa sig frågan, ska allmänheten skita i vad andra gör och låta dem lära  sig av sina misstag eller ska man "trycka ner" en person som bevisligen är stolt över sin fångst? Visst man kan informera detta på ett vänligt sätt också men det ser man mycket sällan. Det kan ha varit dennes första fisk/havsöring i livet och vi alla vet att man inte är något proffs från början. Vissa tycker det är skit samma, klart att man ska får göra fel och vad gör det om en utlekt öring skulle tas upp. Andra är helt tvärt om och menar på att, har man inte de kunskaper som krävs så ska man inte fiska, osv.. osv...

Vi alla lär oss av våra misstag genom hela livet och förhoppningsvis gör man inte om samma sak en gång till. 

Många menar på att det kanske inte är moraliskt rätt att plocka upp en utlekt fisk men det är väll inte hela värden. Det simmar ett otaligt antal öringar kvar ute i vattnet så varför börja tjafsa om en sådan sak, låt personen känna sig stolt. Den har trots allt gjort något rätt när hen lyckats fånga fisken. Efter detta tror ni kanske  att vi inte bryr oss om vad personer gör eller inte gör med fisken… Så är dock inte fallet, vi kommer nu att gå igenom vår syn på saken och även hur man skiljer besorna/ragorna från de riktiga blänkarna.

Vi har inte fiskat jättemycket havsöring, men tillräckligt för att ha bildat oss en egen uppfattning om situationen och vad vi tycker är rätt eller fel. När havsöringarna lekt färdigt är de oftast mycket svagare och klenare än en månad senare då de hunnit äta upp sig igen, så av både sportsliga och praktiska skäl släpper vi alltid tillbaka fisken igen. Vi fiskar för nöjet och njutningens skull och inte för att fixa mat för kvällen, det är väldigt sällan vi överhuvudtaget plockar upp någon fisk någonstans. Men om vi gör det så är det en fisk i god kondition och lagom vikt, detta dels för att fisken smakar bäst då men även för att fisken fått kämpa med goda förutsättningar och god kondition.

Trots att vi själva inte tar upp någon fisk, så tycker vi det är helt okej att plocka upp en fin fisk med jämna mellanrum så länge beståndet tillåter det, men besorna och ragorna ska gå tillbaka så fort som möjligt och förhoppningsvis kan du en månad senare fiska på fler blanka fiskar än om flera besor/ragor bankas för en dålig middag. Vi har själva inte smakat, men har inte hört någon som gillat smaken av utlekt fisk. Därav är det inte lönt för någon att plocka upp en svag, smal och ibland skadad fisk för att smaka, låt den simma tillbaka och försök fånga den en månad senare då den hunnit komma i mycket bättre form.

Här kommer lite tips på hur du skiljer en raga/besa mot en blank...

Kännetecken för en raga/besa:

• Mager fisk, ibland syns även benen genom skinnet
• Stort huvud i förhållande till kroppen
• Fjällen sitter hårt på kroppen
• Skimrande färger, brun-lila eller svart
• Skrapmärken efter leken under analfenan eller stjärtfenan
• Insjunken buk och gråaktig
• Mörka bukfenor

Riktigt fin havsöring tagen av Rickard Ljungberg!
Det är så här de ska se ut!

Kännetecken för en blank:

• Huvud och kropp i rätt proportioner
• Lösa fjäll på kroppen
• Kroppen ska ha form som en torped
• Vit och fast buk
• Inga lekskador
• Silver färgad

Nybörjarserie #2

I "Del 1" fick ni lära er om de olika delarna av utrustningen och nu ska vi gå igenom lite mer om vilka klasser och vad som krävs av utrustningen till olika sorters fiske som ni har tänkt er att bedriva. Generellt sätt kan man säga att klasserna #5 och #6 är allround och funkar till de flesta typer av fiske, men innan ni köper spö så ska ni absolut fundera över vad ni främst kommer att fiska efter. Vet du att du kommer fiska mycket gädda exempelvis så ska du ju inte köpa ett #6 utan ett spö med högre klass. Kika här under så får du lite bättre uppfattning om de olika arterna och vilken klass som krävs till ditt fiske.

Regnbåge:
Regnbågen är den absolut vanligaste sportfisken i de svenska "Put and take" dammarna som många underskattar på grund av fiskens bristande kvalité och storlek i en del vatten. Man ska dock inte sticka under stolen med att det finns en hel del ställen i Sverige som Regnbågen håller mycket hög kvalité på fenor, form, kondition och vikt. Överlag så tycker vi dock att de flesta put and take vatten försöker och vill ha fina fiskar, så förhoppnings vis kommer kvalitén öka ännu mer fram över.

I de Svenska vattnen brukar Regnbågarna normalt ligga mellan 0,7-4 kg men såklart finns där både mindre och större också.

Utrustningen: som krävs för regnbågsfiske i de svenska vattnen är normalt sätt ett klass 5 eller klass 6 spö som är flugfiskets "Allround" klass som funkar till det mesta. Vill man där emot få lite mer "feeling", känsla i fisket så kan man gå ända ner till ett klass 3 spö som vi ofta fiskar med även på båge upp mot 4-5 kg. Rullen har oftast ingen större avgörande roll när man fiskar regnbåge här hemma, men vi rekommenderar att man har en rulle som är storleksmässigt anpassad till spöet och med en fungerande broms. I 99 % av fallen använder vi oss av en ren flytlina och varierar istället tyngden på flugan och längden på tafsen för att variera fiskedjupet.---->

Spö: Klass 3-6 (#3-#6) Längd: 7-9 fot

Rulle: Storleksmässigt rätt till spöet (Ex: Till ett klass 6 spö så ska man ha en 5-6 rulle), fungerande broms.

Lina: Samma klass på linan som du har på spöet (Obs: Provkasta gärna linan med det spö du har, ibland kan man behöva gå upp en linklass över spöets klass för att få bästa resultat), flytlina är mest allround men man kan även använda sig av intermediet eller en ren sjunklina (lite beroende på var och hur man vill fiska) Vi använder till 99 % ren flytlina.

Öring:
En av de absolut populäraste sportfiskarna runt om i hela världen. Öringen är både vacker och stark, den utstrålar självsäkerhet och bjuder ofta upp till en riktig fight. Öringen finns i många olika skepnader då den har anpassat sig till olika vatten och förhållande, allt från små bäckar, stora mörka sjöar till kristallklara fjällvatten. Oavsett skepnad så är det alltid ett nöje att försöka lura de till att ta flugan. Öringens storlek kan i stort sätt variera från små yngel i bäckarna till stora bestar på flera kilo i sjöar, hav och älvar.

Utrustning: Här varierar utrustningen allt mellan små, lätta bäckspö på 6-7,6 fot till tyngre havsöringspö ända upp till klass 7-9 på 9-10 fot.

Till bäckfiske rekommenderar vi ett spö i klasserna 1-3 och endast 6-7,6 fot långt. En flyt, presentationslina med en lätt rulle som mest används som linförvarare.

Ett allround spö som funkar i lite större strömmande vatten, sjöar osv är en klass 5 eller 6. En flyt eller intermediat lina och en bra rulle med jämn och bra broms. Ofta försöker vi fiska med så låg klass som möjligt för att få bättre känsla.

Till havsöringfisket då det ofta kan blåsa en del krävs det ett lite styvare spö i klasserna 7-9 och 9-10 fot långt. En flyt eller intermediat lina som gärna får vara gjord för just saltvatten(Fiskar oftast med intermediat på kusten). Rullen ska helst vara saltvatten beständig, med jämn och bra broms.

Spö: Klass 1-9 (#1-#9) Längd: 6-10 fot

Rulle: Storleksmässigt rätt till spöet, fungerande broms.

Lina: Samma klass på linan som du har på spöet (Obs: Provkasta gärna linan med det spö du har, ibland kan man behöva gå upp en linklass över spöets för att få bästa resultat), Intermediat eller flyt. (Funkar även med sjunklina)

Harr:
Harren är en otroligt rolig fisk som gärna plockar torrt. Den är lätt att känna igen pågrund av sin stora ryggfena som den utnyttjar bra i strömmarna. Fiskarna känns urstarka när de fäller upp "seglet" och ställer sig i strömmen, här gäller det som flugfiskare att inte förhasta sig och börja dra då fisken ofta är så pass stark så att den ibland vinner den kampen. Harren lever i både sjöar och strömmande vatten.

Utrustning: Harren är vanligast i strömmande vatten och utrustning bör ampassas efter vattnets storlek. Är det ett större vatten så rekommenderar vi ett klass 5 eller klass 6 spö för att kunna styra flugan i vattnet och även sätta lite press på fisken. Är det ett mindre vatten så funkar det med ett lättare spö från klass 3 och uppåt.

Längden på spöet bör vara från 7-9 fot och som vanligt ska linan anpassas efter spöets klassning. Rullen ska ha en bra broms och storleken ska anpassas till spöklassen.

Spö: Klass 3-6 (#3-#6) Längd: 7-9 fot

Rulle: Storleksmässigt rätt till spöet, en bra och jämn broms.

Lina: Samma klass på linan som du har på spöet (Obs: Provkasta gärna linan med det spö du har, ibland kan man behöva gå upp en linklass över spöets för att få bästa resultat). Vi rekommenderar flytlina för att snabbt kunna ändra mellan torrflugfiske och nymf fiske, vill man komma ner djupare så använder vi oss istället av tyngre nymfer och ibland även någon blytyngd.

Gädda:
Som ni säkert vet eller hört talas om är fiskarter som öring, harr, regnbåge och lax vanliga fiskar att fiska efter med flugspö. Gäddan har alltid varit en fisk som man fiskat med spinn, wobblers eller skeddrag. Men på senare tid har man utvecklat flugspön som är anpassade till gäddfiske. Det är verkligen en underskattad flugfisk då den både är stark och vacker. En annan sak som är väldigt bra med gäddan är att den finns i princip alla svenska sjöar. Alltså den är väldigt lättillgänglig. Huggen från gäddan är oftast brutala och det är ingen tvekan om att gäddan har tagit flugan.

Spö: Klass 7-10 (#7-#10) är att rekommendera. Man använder inte högklassiga spön på grund av fisken utan flugorna. Gäddflugorna blir väldigt tunga när de blivit blöta. Fiskar man med mindre gäddflugor kan man gå ner på en klass 5:a. Längd: 9 fot

Rulle: Vid det här fisket rekommenderas en storspolig rulle som är storleksmässigt rätt till spöet tillsammans med en bra och jämn broms.

Lina: Här skiljer sig linorna ganska mycket i jämförelse med vanligt kust fiske efter havsöring. När du fiskar med de tunga gäddflugorna behöver du en lina som lägger ut mycket energi direkt till flugan. Där finns en del linor på marknaden som är till för just gäddflugfiske.