Dagsländorna lever största delen av sitt liv som larver i söttvatten. I ungefär 1-3 år befinner sig dagsländan som en larv på bottnen. Det finns både simmande, krypande och grävande larver.
Dagsländorna har ett unikt stadie som man brukar kalla för Subimago, det är då larven kläcks till en subimago som har vingar och kan flyga, men är ännu inte könsmogen. Detta stadiet brukar man även kalla för "Dun". De första sekunderna, minuterna efter att sländan kläcks sitter den och torkar vingarna och kan inte flyga. Därför är detta stadie mycket intressant för oss flugfiskare då sländan är ett enkelt byte för fisken.
Efter att vingarna torkat flyger den iväg till något buskage där den sedan ömsar skinn en sista gång och får sin riktiga färg. Nu är sländan även könsmogen(Dagsländan är den ända insekten som ömsar hud med fullt utveckade vingar). Den färdiga sländan kan leva allt från en dag till några veckor.
Parningen med hanarna sker i svärmar nära vattnet från vattenytan ända upp till trädkronorna.(Detta brukar man kunna skåda som en rytmisk dans, då de seglar upp och ner). Antalet hanar i en svärm varierar kraftigt från 10-12 stycken till flera miljoner beroende på art och förhållande.
Efter att sländan parat sig så flyger den ut över vattnet och ofta uppströms för att lägga sina ägg genom att doppa bakänden i vattenytan. Efter äggläggningen dör sedan sländan direkt och lägger sig på vattenytan med vingarna utslagna på vars en sida och har nu kommit till "Spent spinnner" stadiet.
Hur du känner igen en Dagslända:
Ägg: Äggen är mycket svåra att urskillja och känna igen.
Larv (Nymf):
-Larven känns igen på sina tre långa stjärtspröt.
-Även på sina gälar som sticker ut från sidan på kroppen.
Subimago (Dun):
- Subimago stadiet ser ut som Imago stadiet men har inte lika klara färger som Imagon
-Subimagon har även kortare ben och stjärtspröt.
-Vingarna på Subimagon är oftast helt genomskinliga.
Imago (Spinner):
-Sländan har två ganska stora vingar framvingar som står rakt upp och ibland även två små bakvingar
-När sländan är i vila står vingarna rakt upp ihopa.
-Den har även två till tre stjärtspröt precis som i larv(nymf)stadiet.
-Dagsländan har även två små korta borstliknande antenner.
-Frambenen är längre än de övriga fyra benen.
Spent spinner:
-Vingarna ligger utslagna på vars en sidan om kroppen.
-Den har två till tre stjärtspröt som pekar ut från bakkroppen.
De vanligaste Dagslädorna som man bör lära sig att känna igen:
Stor åslända(Baetis)
Levnads period: Den är ofta den första dagsländan man ser på våren och även den sista på hösten.
Kännetecken: Den kan ha en kropslängd på allt mellan 5-10mm och har oftast två ljusa stjärtspröt. Den kan vara både olivegrå, beigeoliv och mörkgråa, den har även två små liggande bakvingar.
Brun och gul forsslända(Heptagenia)
Levnads period: Juni-augusti i, i stortsätt hela landet.
Kännetecken: Medelstora ofta 12-14mm långa, stora vingar och två stjärtspröt. Den gula forssländan varierar från svavelgul till lite skitig gul och den bruna varierar i lite olika bruna nyanser. Den gula har till en början svarta ögon men som lite äldre övergår färgen till blå.
Sjösandslända/Åsandslända(Ephemera vulgata/Ephemera danica)
Levnads period: Södra sverige, maj-juni. Mellersta Sverige maj-juli. Norra Sverige juni-juli.
Kännetecken: Dessa är två av våra absolut största dagsländor som har en kroppslängd på upp mot 25mm. Sländorna har tre mörkbruna stjärtspröt. Sjösansländan har mörkare kropp och även vingar om man jämför med Åsansländan som är beigebrun med lite mörkare partier längst bak på kroppen. Vingarna är beigeoliva med lite svara partier. Sjösansländan är mörkare brun både på kropp och vingar med svarta inslag.
Stor och liten vasslända(Leptophlebia):
Levnads period: Vassländorna är bland säsongens tidigaste dagsländor då de ofta syns till redan i maj och fram till augusti från norr till söder. Nymfen kläcks oftast på förmiddagen.
Kännetecken: Liten vasslända brukar ha en kropslängd på ungefär 9-10mm. Det brukar ha en brunsvart kroppsfärg med två gråaktiga framvingar och två bakvingar som är något ljusare. Den har tre brunsvarta stjärtspröt.
Den Stora vassländan är lite större ca 12mm
Levnads period: Juni-augusti i, i stortsätt hela landet.
Kännetecken: Medelstora ofta 12-14mm långa, stora vingar och två stjärtspröt. Den gula forssländan varierar från svavelgul till lite skitig gul och den bruna varierar i lite olika bruna nyanser. Den gula har till en början svarta ögon men som lite äldre övergår färgen till blå.
Sjösandslända/Åsandslända(Ephemera vulgata/Ephemera danica)
Levnads period: Södra sverige, maj-juni. Mellersta Sverige maj-juli. Norra Sverige juni-juli.
Kännetecken: Dessa är två av våra absolut största dagsländor som har en kroppslängd på upp mot 25mm. Sländorna har tre mörkbruna stjärtspröt. Sjösansländan har mörkare kropp och även vingar om man jämför med Åsansländan som är beigebrun med lite mörkare partier längst bak på kroppen. Vingarna är beigeoliva med lite svara partier. Sjösansländan är mörkare brun både på kropp och vingar med svarta inslag.
Stor och liten vasslända(Leptophlebia):
Levnads period: Vassländorna är bland säsongens tidigaste dagsländor då de ofta syns till redan i maj och fram till augusti från norr till söder. Nymfen kläcks oftast på förmiddagen.
Kännetecken: Liten vasslända brukar ha en kropslängd på ungefär 9-10mm. Det brukar ha en brunsvart kroppsfärg med två gråaktiga framvingar och två bakvingar som är något ljusare. Den har tre brunsvarta stjärtspröt.
Den Stora vassländan är lite större ca 12mm
Stor och Röd Strömslända(Ephemera ignita)
Levnads period: Under de varamste månaderna i respektive del av landet och ofta sker kläckningarna i skymningen men kan även kläckas under hela dagen.
Kännetecken: Kompakt kropp 8-12mm lång och har vingar som är längre än kroppen. Genomskinliga vingar, stående bakvingar och tre stjärtspröt
