Raintroutfly: Slovenien- Fiskedag 3 6/7

Mitt i badandet hittade vi en harr som visade sig vara villig
att ta Robins fluga!

Ett viktigt "hattrick" för självförtroendet och en liten tröst då marmorata öringarna fortfarande lyser med sin frånvaro… Men innan det befann vi oss i en riktig formsvacka.

Redan 05:30 var vi på plats vid den lilla ån Trebuscica som vi tidigare nämnt lite om. Det är den minsta av de kända åarna med vatten som är obeskrivligt klart, det är lika klart som dricksvattnet från kranen om inte klarare. Ån är känd för att hålla riktigt fina fiskar men i lite mindre storlek. Det är också en av de allra svåraste åarna att ta sig fram i. Ser man sig inte om och planerar sina vägval så är risken stor att man får vända om och hitta en annan väg förbi hindret. Ju längre man går ju mer bergigt blir det, klipper på båda sidor om vattnet och ett par meter djupt där emellan, här gäller det att ta det försiktigt inte bara för din egen säkerhet utan även för att fisken här är väldigt lättskrämd, du har i stort sätt endast ett försök på dig per fisk. Sedan får du gå en bit till tills du hittar en ny aktiv fisk att testa på.

Vi gick och vi gick… och vi gick, ett par kontakter men ingen landad fisk, i takt med att solen steg högre och högre upp på himlen, belystes även denna lilla å på sina ställen trots höga berg och klippväggar runt om. Det är en fantastiskt vacker å med underbar natur, så bara det var en upplevelse i sig. När solen började steka, började även vårt tåla mod och ork försvinna. Vi bestämde oss för att vända om och gå den långa krävande vägen tillbaka till bilen ca 3km. Att vi inte lyckats landa en fisk i denna å är en riktig besvikelse och vårt självförtroende är i botten.

Ingen marmorata fångad, endast en massa bågar. Efter lunch körde vi uppströms baca där vi stannade till på en parkering längs vägen. Vi gick ut på en klippavsats och får se något av det sjukaste vi sett.

Rakt nedanför oss står bågarna uppradade, en som plockar i ytan och resten simmar rundor på djupet. Det är inte bågar vi är ute efter men nu när vi ändå är här kan vi lika gärna lägga några kast, det slutar med att vi krokat loss 5 bågar innan vi är riktigt trötta på att ta fler bågar.

Vi satt och spanade fisk uppe från en klippavsats, helt plötsligt glider där in en
grym båge under oss, sekunden efter började den göra
sporadiska vak! Det var en upplevelse!!

Det ända stället här i Soca Dalen där det inte finns bågar är ovan kraftverket i Baca. Dit skulle vi… Vi besökte även denna del av Baca med guiden i lördags så vi visste precis var vi skulle hän. Solen stekte och fisket var katastrofalt dåligt som det för det mesta är här mitt på dagen. Vi stod och nötte med streamers och sinktip vid ett stort vattenfall, jag ljuger inte om där är minst 8m djupt. Plötsligt hugger det tag i flugan och förhoppningarna på en marmorata fanns där för en kort sekund till att vi såg att det var en mindre öring som tagit flugan.

Med riktigt dåligt fiske, desperation efter marmorata och genom svettiga, togs beslutet att dra av sig de varma vadarna för att svalka sig med ett dopp i det kalla kristallklara vattnet. Just när Oscar ska göra en "vattenbomb" från kanten ser han två harrar i lite större storlek nere i strömmen. Fram med spöna och på med tunga tungstens nymfer för att nå ner till botten där harrarna var uppställda.

Trots tunga nymfer och sinktip är det svårt att nå ner, men plötsligt… Den tar!! Den tar flugan, glädjen är brutal, Oscar dyker i med håven i högsta hugg missar håvningen men fisken är kvar. Den stretar mot i strömmen med sitt segel till ryggfena och med kraften från fallet känns den betydligt tyngre än vad den är. Efter den landade harren kunde vi inte bärga oss värmen som tog överhand och det svalkande vattnet kändes i det närmaste livs räddande i hettan.

Trots trögt fiske så blev detta ändå en av de mest dramatiska och händelserika dagarna hitintills med både båge, öring och harr. Nu är det endast Marmorata som gäller och inget annat. I morgon bär det av till Socafly en butik ca 20-30 minuter från Most na soci. I morgon blir det även lite fiske med Blaz som skulle visa oss ett par ställen i Soca som är den störste av åarna här och även den mest kända.